Lena i Kyoto

Under flera år har jag haft en idé om att det vore kul att åka iväg och paddla med familjen någonstans. Jag har hört att det finns något bra kanotställe omkring Katrineholm, men längre än så kom vi aldrig. Men nu är det gjort! Tror det beror på att vi är här i Japan, utomlands, lite som semester. Jag tyckte semesterkänslan försvann lite efter att ett år hade passerat. Barnen går i skolan, Ola jobbar och jag pluggar på heltid, så någon semester kan man ju inte kalla det, men vardagen blir trots allt inte helt densamma som hemma. Tiden är begränsad här, vi måste passa på att hinna med allt möjligt innan vi flyttar hem igen. Det är den pressen jag behöver även hemma i Sverige, att göra det nu, för seden kanske det inte blir av.
 

Kanotäventyret bokades tidigare i veckan. Jag fick utskrifter från dess hemsida av Izumi som hjälpte oss med detta, hon hade översatt det viktigaste; tidpunkt då vi ska vara där och vägbeskrivning. Resten av informationen som stod förmodar jag att hon trodde var självklar för oss, t.ex. rätt kläder och ombyte.

Jag vet inte hur vi tänkte, eller om vi tänkte alls. Vi åkte bara dit med vägbeskrivning och handdukar inför Onsen som var inplanerat efter kanotfärden. När vi kom dit fick vi instruktioner. Den första var att vi skulle byta om till kanotkläderna. Här i Japan ser man till att vara rätt utrustad inför de äventyr man gör. Vi bytte inte om till kanotkläder, vi har inga. Men jag hade ju kunnat ta på något annat än knälånga jeans och linne + skjorta, Maja hade klänning. ALLA i gruppen som inte tillhörde vår familj hade kanotkläder, kläder som man lätt kan röra sig i, svettas i och som är badvänliga. Vi bada i alla fall, men kläderna var tunga och inte så bekväma att kränga på sig efter Onsen (hot springs), men, men, vi överlevde, men ett och annat ögonbryn höjdes nog av våra gruppkamrater. Tur att japaner alltid ler och är vänliga. Alla hade vattentäta påsar/väskor/boxar i vilka de erbjöd utrymme till våra icke vattensäkra prylar.

Kanotdagen var en av de bästa dagarna vi haft här i Japan. När vi satte oss i bilen regnade det, när vi satte oss i kanoterna var himlen blå. Temperaturen är som en bra julidag i Sverige, men varmare i vattnet. Vi fick detaljrika instruktioner genom kroppsspråket och gav oss ut i floden, Kazu River. Miljön var magnifik, en flod som ringlar sig mellan höga gröna berg.  Den första timmen paddlade vi bara omkring och lärde oss bli ett med kanoten. Jag och Ester hade en varsin, Ola och Maja satt i en tandemkanot. Ester paddlade in till en liten ministrand och valde att bada en stund, Ola och Maja var inte sena att hänga på. Att vi skulle bli genomblöta var redan nu ett faktum, så klädsim var alternativet.

   

    
    

Efter första timmen serverades lunch, bento och istea. Därefter instruktioner om kommande kanotfärd längs floden, breda och smala passager, mer eller mindre starka forsar. Innan vi for iväg på det stora äventyret jobbade Maja hårt för att övertyga oss om att hon skulle ha en egen kanot, hon lyckades inte även om hon var en naturbegåvning med paddeln.

Efter Onsenbadet åkte vi till en fabrik där kanotföretaget höll till, de tillverkade kanoter och visade oss sina maskiner. Vi fick också en varsin CD med bilder från dagen. Därav mängden bilder. För att riktigt kunna frossa i vår kanotdag finns även en liten filmsnutt;
familjen Jacobsson flyter