Lena i Kyoto

Jag har under de senaste 2-3 veckorna arbetat på att bryta mönstret att gå till affären på hörnet. Jag var där nyss, jag och alla andra.




På alla andra ställen här i vänliga Japan möts man av leende och vänliga människor, men inte i affären på hörnet, den har förmodligen samma rykte som tvättstugorna hemma i Sverige. Ni vet tvättstugekärringar, vad blir det här då; affärskärringar, hm, affärskärringar och affärsmän :-) En liten utsvävning i tanken.

Min plan - som nästan är genomförd och klar - är att handla det som går i alla småbutiker som finns i området. Köttaffären ligger 2 min promenad från vår dörr, mjölaffären 1½ min, risaffären 1 min osv, varför trängas i storaffären på hörnet när man har dessa charmiga små affärer precis vid husknuten. I dem bjuds det på leenden och bugningar.

1.  2.  3.  4.
  
1, Fisk och grönsaker
2, Rågmjöl
3, Toapapper  & tandkräm
4, Ris, tofflor och elapparater
Köttaffären var inte öppen när jag gick runt med min kamera, bild på den kommer inom kort.

I nästan varje kvarter finns en 100 Yen-shop eller deras konkurrenter 99-shop. I dem kostar alla varor 100 yen (eller 99 i 99-shop), det motsvarar ca 6 kr. De har nästan allt. Mycket av vårt porslin har vi handlat i dem, de är helt OK. De dagligvaror jag handlar där är mjölk, jouice, smör och bröd. Det är nästan halva priset mot att jag skulle handla i affären på hörnet.

När jag gick till affären hörde jag sopbilen, man hör den före man ser den för den har högtalare på taket som bjuder på en truddelutt, stackars killar som måste lyssna på den om och om igen. Jag läste någonstans att ett tecken på att man varit i Japan för länge är när man kommer på sig själv med att gå och nynna sopmelodin, jag har varit i Japan för länge enligt det tecknet.
Vi lägger våra sopor vid en speciell stolpe de 2 dagar i veckan som sopbilen åker förbi den. Man ska ställa ut påsen före kl 8. Vanliga sopor lägger man i gula påsar, petflaskor och burkar i genomskinliga påsar (ställs ut dagen före de vanliga soporna). Ska man kasta t ex en stekpanna ska den ligga i en genomskinlig påse, men får bara ställas vid sopstolpen den 2:a onsdagen varje månad. Påsarna finns att köpa i vanliga mataffärer. Det finns olika storlekar beroende på hur mycket man kastar, 10 st påsar á 45 l kostar 450 Yen (knappt 30 kr), så det känns som ett smidigt system att betala sophämtningen på.  Mjölkkartonger och liknande lämnas utanför affären i speciella lådor. Lite småtrixigt i början men nu har vi fått in rutinerna med detta. Man skulle kunna tro att det ska lukta illa med denna samling soppåsar som många gånger blir liggande i några timmar, men av någon anledning har jag aldrig kännt någon sådan, vi får se när sommarvärmen kommer.