Semester

image284Nu åker vi västerut!
Vi landar på Arlanda dagen före midsommar, i morgon!!!. Midsommar firar vi i Huddinge tillsammans med syster med fam, mamma och Georg.

Första helgen befinner vi oss i Örebro hos svärmodern och svägerskan med fam. Från den 25 juni lånar vi ett hus i härliga Visinge, där bor vi fram till mitten av juli, då åker Ola tillbaka till Kyoto.
Jag och flickorna blir kvar i Sverige till den 13 aug, då flyger vi återigen österut, vi vill vara med om eldfestivalen som det bjuds på här. Då eldas det stora eldar i bergen som formar japanska tecken, läckert va!!!

Jag kommer att kolla mina mail, men bloggningen kommer inte vara densamma över sommaren, återkommer ordentligt i augusti igen.

Med lite tur fungerar min gamla mobil i Svedala.
.....................................................................

Idag, ons 20 juni, har det varit fullt upp med fester. Vi fick titta på Majas grupps genrep inför sånguppvisningen i morgon då det är skolavslutning, som vi missar. Efter det firades Majas födelsedag med tårta och presenter (förstås), hon fyller ju den 27 juni. Efter lunch var det visning av det senaste projektet i Esters klass, Kyoto och kartor, mycket bra förstås. Direkt efter det var det fest med Esters klass, föräldrar och godsaker, Esters fröken avtackades då hon slutar på KIS för att jobba på en internationell skola i Beijing.

Nu är väskorna packade, vi är förvirrade, men ser fram emot att träffa våra nära och kära alldeles snart!

Maja äter med pinnar nu!

image280


Hon har fått ett par egna, lite kortare än de hon använder på bilden. I dag ska hon bl a äta kalla nudlar, doppade i soja med hennes nya pinnar (röda med rosa kaniner på).


Sista helgen före semestern

Familjen Mammen från New York (Manhattan!!!) flyttar hem i juli, trisst tycker vi. Deras dotter Eleanor följde med oss hem efter skolan i fredags och blev kvar hos oss till lördag kl 17 då vi var bjudna på middag i deras hem. Här i Kyoto bor de väldigt Japanskt, superläckert och charmigt. Jag är verkligen avundssjuk, i alla fall nu när det är varmt, under vintern har de närmare 0-gradigt i större delen av huset. Elfiltar och lager av kläder är det som gäller, ordspråket att elda åt kråkorna är användbart eftersom det är cm-breda glipor mellan brädorna i huset, men hur charmigt som helst. Köket var smalt men högt, 4 meter till nock. De japanska skjutdörrarna till den lilla inneträdgården hakades bort och vi njöt av sällskap, miljö, god mat och dryck. Familjen Merbitz njöt de med.


image274

I lördags var det varmt (& klibbigt). Då är det skönt att gå ner till floden, så det gjorde vi. Alla i sällskapet utom jag och Maja badade med kläderna på. Efter en stunds tjoande och skvättande i floden hade det samlats en del publik till detta spektakel. Bara att se denna vite man, med hår på andra ställen än där genomsnittsjapanen har sin samling (dvs på huvudet och inte på bröst och rygg), medförde en del tappade hakor.
image270



image277På söndagen åkte vi till samma tempel vi besökte förra helgen. Denna gång ville vi passera under alla Shrine-portar, tusentals oranga portar uppför bergen och genom skogen, ca 4 km lång promenad. Vi passerade en mängd olika böneplatser, där folk stannar och ber, olika böneplatser för olika önskemål (bra för ögonsjukdom, bra för halsen, bra för hälsa mfl.), vill man något riktigt ordentligt kan man köpa en miniport och skriva sitt önskemål på den.

Härlig natur (bågarna stod inte alltid så tätt som på bilden) , skön promenad men trots att det fanns mutor i form av läsk och glass, så var det helt omöjligt att hitta bilder med en leende Ester på, ingredienser som promenad och tempel får henne inte att dra på smilbanden, oavsett muta. 



Mer ceremonier

image258Idag fick jag vara med om en teaceremoni. Machi, som jag skrivit om tidigare (konstnärinnan) är utbildad teaceremonist (eller vad det nu kan heta). Jag borde ha haft kimono på mig, jag får se till att ha det om det blir en nästa gång, för det är vääääldigt mycket japansk kultur och tradition det här med teaceremonier.
Lite kortfattat går det till så att man sätter sig med knäna / smalbenen mot den tunna sittkudden och med ryggen rak av stolthet. Därefter inväntar man att sensei (teamästarinnan) ska komma in, sätta sig och starta teaceremonin. En tallrik med sötsaker ställdes fram och det skulle ätas före man dricker det beska teat. När man får sin teakopp (mer som en skål) ska man hålla den med vänster handflata undertill och högerhand på sidan. På så sätt kan man rotera koppen så att mönstret eller målningen på ena sidan pekar rakt framåt bort från en själv. Sen ska man dricka och vid sista klunken, som helst ska vara den tredje, ska man avge ett litet slurpande ljud ("ssssuu") som tack och för att visa att det smakade gott. Därefter ska man med fingret två gånger torka av kanten där man druckit och tacka temästaren. Efter eventuell påtår och alla är nöjda så kan det ha gått 40 - 50 minuter eller så och benen värker rejält. Teamästaren lämnar rummet och ceremonin är över. ......nu återstår bara att försöka ställa sig.

Det var jag och Ju-ae (mamma från Korea) som fick njuta av detta. Vi var i Machis föräldrars hus, Machis mamma var också med. Huset och trädgården var helt fantastiskt läckert och ligger lite i utkanten av Kyoto, vi tog en promenad bland risfälten efter ceremonin (vilket var välbehövligt för att få liv i benen igen).




.......................................................

Vi kom tidigt till skolan så vi kunde vara med under fredagssamlingen. I dag fick alla barn i Pre-school pris för att de var "risk-takers" då de genomförde showen, the dragon hunt. Ester blev också glad för att Maja fick pris, bildbevis nedan, (fotades på väg tillbaka till klassrummen efter samlingen).

image267

image268

We going on a dragon hunt

I förmiddags var det Dragonshow på skolan. Det var de yngsta, Majas grupp (3-4 år) som uppträdde inför hela skolan och sina föräldrar. Tufft jobbat tycker jag, det har snickrats och byggts på deras självförtroende och nu vågar de - och framför allt blir de glada av - att uppträda inför stor publik, känns fantastiskt bra i mammahjärtat. Maja var suverän, sjöng högt och pratade så att alla hörde. Jag var så stolt!
Publiken satt i mitten och showen utspelades runt oss. De gick som sagt på drakjakt. I Sverige har jag hört en liknande version men då är det tigerjakt, man möter olika hinder som man antingen få gå under, genom eller över. De tog sig förbi alla olika hinder och till slut var de framme hos draken som fick presenter som de hade i sina hemmagjorda ryggsäckar. Av Maja fick draken en solros (sunflower som den heter numera enligt Maja :-)).





image257

Risceremoni

Igår hade vi en familj här på middag. Mamman är Japanska, pappan är tysk, sonen går i Esters klass. Johann (pappan) åkte jorden runt för 20 år sedan, sista stoppen var Japan, han skulle vara här i 3 månader, det blev visst lite längre.

Idag var vi vid ett tempel (Fushimi Inari Taisha Shrine) där det hölls en riscermoni. Det är riset väl förtjänt här i Japan då det i princip ingår i alla måltider.
Det var 4 kvinnor i fina Japanska kimonos som dansade medan präster välsignade riset, det var högtidligt värre. Det läckraste var att se risbönderna plantera risplantorna i den vattendränkta lervällingen.

image244
   


♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


Varje år på vår bröllopsdag kostar vi på oss och tar ett familjekort, så här blev resultatet år 2007:

image249

Heian Shrine

image235Några minuters promenad från vårt hus ligger ett av Kyotos allra mest välbesökta tempel, Heian Shrine. Kyoto hette tidigare Heian-Kyo. Idag var det gratis inträde så då passade snål-Lena på. Det är fina tempelbyggnader men idag var dragplåstret att njuta av alla 2000 Irisar som blommade runt och i dammen i trädgården.





   

Som sagt tidigare är träden så krokiga, fina och välvårdade överallt här i Kyoto. Om en gren växer sig för tung så stagas den upp, sådana anordningar ser man lite överallt här.

image240Framför mig när jag gick runt i trädgården promenerade, eller rättare sagt trippade 2 kvinnor fram i sina kimonos. De är så fina. Varför de trippar beror på att det inte går att ta några direkta karlakliv med så långa och snäva kjolar.


Under en bro vid floden

Under broarna vid floden finns en hel del kojor, små blå hus i plast. Där bor de bostadslösa. Hemma i Sverige är de hemlösa - enligt mig - mer utslagna, drogproblem eller mentalt sjuka, eller en mix (det ena kanske ger det andra), jag vet att jag generaliserar lite. Här ser vi dem istället grilla ihop med sina grannar, de har mobiltelefoner med vilka de beställer hämtmat (det har setts), de har ordning och reda, de ställer sina skor fint utanför "dörren", de är hela och rena och ser inte det minsta utslagna ut. Det verkar som att de "bara" är så att säga bostadslösa.
Om man jämför antalet hemlösa i Sverige mot antalet hemlösa i Japan är det betydligt vanligare i Sverige (5ggr) om man räknar procentuellt (vilket de gjorde i en undersökning 1999).

image234

Det finns många offentliga toaletter här vilket underlättar för de som bor i de blå kojorna. Det finns också en massa badhus, alltså inte med pool utan små badkar. Vi har ett sådant i området och det är välbesökt på kvällarna av folk som bor i närliggande hus, så jag undrar om de inte har badkar i sina egna hus, standarden varierar nämligen kraftigt.

.......................
Nu ska jag trampa iväg och inhandla 9 små presenter som Maja ska ge sina dagiskompisar då hon bjuder på födelsedagstårtan (hon fyller under lovet), här GER man presenter då man själv fyller år, för här ger man varandra presenter jämt och ständigt.


Pinhole

KIS, skolan, fyller 50 år. Därför har de börjat att bjuda in olika föreläsare av alla de slag en gång i månaden. I fredags kom en Pinhole-fotograf och berättade om just pinholebilder och dess kameror. Pinhole eller hålkamera är helt enkelt en kamera som inte har något objektiv med linser. Istället faller ljuset på filmen genom ett hål. Dessa kameror bygger man själv med hjälp av en burk och en gammal kamera. Det man använder den gamla kameran till är att ta fästena för filmen så att den kan skruvas fram. Linspartiet byter man ut mot en låda i vilken man gör ett runt hål i. Hålet täcker man med svart tejp eller liknande tills det är dags för att fota, då tar man bort tejpen i 5 sek - 2min beroende på vad du fotar, sedan sätter man för hålet. Bilden blir häftig på det sättet att om bilden innehåller statiska föremål och föremål som rör sig så blir alltså de rörliga föremålen som skuggor. Bilderna får också ett jättefint djup. Jag har ett svagt minne att jag på en konstlektion för mer än 25 år sedan just gjorde en egen kamera men då användes bara fotopapper, ingen film, jag minns att jag blev jätteförvånad att det faktiskt blev en bild. Nu är jag otroligt sugen att försöka igen.
Här är en bild som Pinholefotografen Edward Levinson tagit (föredragshållaren):

image223

Eftersom mannen på bilden inte satt på bänken under hela exponeringen blev han som en skugga, att han reste sig och gick iväg under själva fotograferingstiden syns ej eftersom han då rörde sig för fort för att det ska synas.
Coolt va!?

Frisk sjukvård

Jag läste en liten jämförelse mellan Svensk och Japansk sjukvård. Sverige har tydligen rykte att tycka sig ha bra sjukvård. Visst, svensk sjukvård är väl bra då den sjuke är supersjuk dvs akut dödssjuk. Det kostar inte så mycket för den sjuke, dvs pengar från skattesäcken används till detta, det är ju bra.

MEN jämförelsevis med Japan som satsar mycket på förebyggande sjukvård verkar Sverige ha en del att lära. Till exempel är det väldigt vanligt (och billigt) med grundliga hälsoundersökningar här, då nöjer de sig inte med; urinprov, blodprov, EKG, väga och mäta utan man röntgar magen för att kolla magcancer, huvudet för att kolla hjärnblödningsanlag, lungorna får sig en koll, mer avancerad EKG samt gynekologisk undersökning mm mm.

 

Ett bra bevis på att Japans sjukvårdstänk är bra borde vara att de har den högsta medellivslängden i världen.


I dag blev det pannkaka

image229Idag var det Bazaar på skolan. Som jag skrivit tidigare skulle det serveras svenska pannkakor i ett av stånden, då vi är de enda svenskarna innebar det att jag fick tillbringa nästan 5 timmar framför spisen i går. 110 pannkakor bidde det, och de sålde slut i ett nafs.
Det var en kul dag med jonglerare, band som spelade, möjlighet att kasta blöta svampar på KIS lärare (3 svampar 300¥ / 18kr) Ola spenderade en del pengar där, man fick prova att drejja och givetvis äta en massa god mat från olika delar av världen. Pengarna gick till föräldrarföreningen som arrangerar en massa roligheter på skolan för eleverna.

    

Kompisar är kul

I lördags hade Ester och Maja en varsin kompis hemma hos oss, de sov kvar. Vi åt lunch nere vid floden och de provade att fånga fisk med en varsin håv, de fick napp 2 ggr men det hade varit lite pilligt att rensa dessa fiskar då de var ca 2 ½ cm långa, så de fick simma vidare och växa till sig.

image225

   


Majstång

image215I fredags var det som sagt Maypole-dance på skolan. Det verkar inte vara något typiskt japanskt utan mer ett internationell inslag. Påminner om majstången eller midsommarstången vi har i Sverige på det sättet att det är en blommig stång man dansar runt. Skillnaden var den att det från toppen av stången hängde en massa band i olika färger som de olika dansdeltagarna ska hålla i, därefter dansades det runt på ett organiserat sätt som gjorde att bandet flätades runt stången, det var verkligen effektfullt och läckert. Efter att alla klasser visat upp sina nummer börjades det om från början igen, men då skulle eleverna rycka med sina föräldrar några varv, det var kul så nu är jag laddad inför midsommar.

      
  

Fredagslunch

image210I dag är en stor dag! Det är Maypole-dance på skolan. Barnen har övat och övat för denna uppvisning. Ola jobbar hemma idag för att kunna vara med och titta.
Det gav oss möjligheten att kunna äta en fredagslunch tillsammans. Vi gick till en restaurang alldeles i närheten av vårt hem. Jättemysig! Skorna åker av så vi får gå barfota på de tatamiklädda golven, miljön är magiskt fin med skjutdörrar av rispapper, bambu och den fina stenträdgården.


   

Återkommer om maypole-dancen.

RSS 2.0