Full snurr

Den senaste veckan har varit tyst i min blogg, anledningen är att det för övrigt varit full snurr. Mamma och Georg har rest hem igen, de verkar nöjda med sin vistelse här. Innan de kom började jag fundera över OM de skulle uppskatta Japan och Kyoto, det kändes som det inte är så speciellt. Därför var det kul att de kom och åter satte ljus på att det är speciellt, annorlunda och intressant här. För mig och oss har ju vardagen totalt tagit över den "semesterutlandsresakänsla" som i alla fall jag hade den första tiden. Det som de uppskattade mest var maten, människorna och träden/trädgårdarna, Georg var extra nöjd att ha badat Onsen-bad tre gånger uppe i bergen. De skrev blogg under sin tid här, den länkar jag till på höger sida, skrolla ner lite så hittar ni den. (malmsjo.blogg.se)

Något de också lärde sig att uppskatta var att kriminaliteten är låg. Måndag förra veckan tog vi ett tåg upp till byn Kurama där det var eldfestival. Det var vi och ALLA andra. Det var hysteriskt mycket folk, vi gick som packade sillar och följde strömmen oavsett vad vi ville. Ester behövde gå på toaletten mitt i alltihop, svaret blev att om du inte kan hålla dig får du helt enkelt kissa på dig, ledsen gumman. Som tur var kunde hon hålla sig.
Festivalen var läcker. Det var först festklädda barn som bar stora eldfacklor, senare var det vuxna män med en annan typ av klädsel. 

image359

Hur de lärde sig att uppskatta att kriminaliteten är låg var när mamma märker att hon har blivit av med sin väska. Den innehöll karta, pengar, legitimation och kreditkort. Efter att ha frågat ca 20 av personalen på tågstationen om de kunde någon engelska, fick jag till slut napp. Han hjälpte mig att ringa polisen för att göra en anmälan. Polisen i luren hade begränsade engelskakunskaper så det blev ett stort projekt att få till denna anmälan, inte bara för den knappa engelskan utan också för att det ska vara på ett speciellt sätt här i Japan. Anmäler man en försvunnen plånbok så ska man veta exakt hur många Yen som fanns i den. Jag sa att det var mellan x och xx Yen, det hakade han upp sig på och när jag efter ca 20 min pratande om detta oexakta belopp trodde att det var nog om det frågade han hur mycket mynt det fanns..........................hm. Hur som helst så ringde de och meddelade att väskan hade hittats en halvtimme senare, toppen. de frågade när jag ville hämta den dagen efter och om det passade att den fanns på en polisstation ganska nära vårt hem. Jisses vilken service. Jag cyklade till polisstationen vid den tiden jag önskat och när de ser mig komma in genom dörren tar de fram kuvertet med mammas väska (ja, den var liten och ganska platt), det är så när man är utlänning här. Varenda peng var kvar i plånboken, otrolig skön känsla.


Kommentarer
Postat av: Lena

Vilka stringtrosor!!
Jag undrar också över en sak: Ni har en stekhäll (läste på din mammas blogg), är det en med gas eller elektrisk? har funderat på att köpa en.

2007-10-30 @ 15:13:16
URL: http://lenazache.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0