Lena i Kyoto

Idag åkte jag med 2 andra hemmafruar från skolan till en jättestor matvarubutik där de hade en massa importerade saker, från USA. Man får bara handla där om man är medlem, sådant verkar vara vanligt här, Izumi är medlem. Izumi har medlemskort lite här och där vilket är perfekt t ex när bilen ska parkeras, då får den stå gratis. Affären låg söder om Osaka så det tog ca 1 tim att komma dit.

Jag köpte kaffe, K-specialflingor, värmeljus och parmasanost. Jag är så lycklig! Det är sådana här saker som gör oss hemmafruar lyckliga. En annan sak som påverkar hemmafrun positivt är presenter, jag fick en fin orkidé i går eftersom det var white day.

Izumi och hennes dotter Brittney åt middag hos oss, kokt lax, potatis och sås. Såsen hade jag fått tidigare från Izumi, det var fiskpulversås hon köpt på IKEA i San Fransisco, så därför tyckte jag det passade att bjuda dem på det, då kan de ju inte klaga på såsen i alla fall.

Nästa tisdag (20 mars) har skolan något som de kallar KIS Student Led Conference. Då ska vi föräldrar komma till skolan, vi har 45 min tillsammans med Maja och detsamma med Ester då de ska visa oss sina portfolios mm och vi ska ställa frågor, (vi har fått ett papper med frågor de rekommenderar om vi inte skulle komma på några). Syftet med denna dag är att barnen ska reflektera över vad de har lärt sig och göra dem mer motiverade samt att de lär sig att ta ansvar över deras eget lärande, givetvis är det ett sätt att visa oss föräldrar vad de gör också.
I går var Ester tvungen att avslöja något som hon inte hade tänkt på tidigare. Tills för 2-3 veckor sedan skrev hon de flesta uppgifterna på sve istället för eng, typ sagor och reflektioner. En del av dem fick sin plats i portfolion, hennes lärare avgjorde vilka. Nu berättade Ester att det har hänt några gånger att hon helt enkelt inte haft lust eller ork att skriva något så hon har istället skrivit en massa nonsensord, ingen på skolan ser ju någon skillnad i allafall mellan svenska ord och nonsensord. MEN nu kommer ju vi och ska se hennes verk....... Vi har lovat att inte säga något till Ms. Ichiyen.