VM i bondgård

Före semester & sommarlov frågade en familj i Esters klass om vi ville följa med till en bondgård. Givetvis ville vi det, problemet var att vi inte kunde då, istället bestämdes det av vi skulle göra det efter semestern. Vi har verkligen sett fram emot att få komma till en japansk bondgård, det blir ju verkligen en riktig inblick i verkligheten utanför staden. I lördags åkte vi dit. Eftersom vi inte hade en susning om var det låg tog vi följe efter deras bil. Färden tog en dryg timme och vi satt under tiden och funderade vad vi hade att vänta, men spännande skulle det bli.

Bilen framför ringde och meddelade att nu är vi framme, där framme till höger är det. Toppen. Vi svängde höger och in på en jätteparkering, stor som till ett större köpcentrum. Ola och jag tittade förvånat på varandra, bondgården måste vare riktigt stor. Entrén var välputsad och professionellt dekorerad och stilen var.........  tysk-österikisk!!!!! Det fanns högtalare lite överallt som spelade stämningsfull tyrolermusik, nu såg vi ut som två fågelholkar. Vi hade sagt till varandra att vi inte hade en susning av vad som väntade och det besannades med råge! Denna "farm" visade sig vare en tysk temapark. Vi stoppade korv och mjölkade kor visserligen, men medan vi väntade på att korvarna skulle gräddas klart i ugnen passade barnen på att få sina naglar målade och dekorerade. Det tror jag inte hör till vanligheten för bondmoror.

Vi hade trots ett antal överraskningar en väldigt trevlig dag.

   

Söndagen som ni såg i förra inlägget tillbringades på Nagai Stadium i Osaka. Det var hur häftigt som helst. Då Carolina Clüft hoppade längd stod jag precis vid "the golden seats" eftersom man kunde se bäst där. Givetvis får man inte stå där och blockera, men jag hade ju faktiskt min Sverigetröja på mig och Sverige var ju i fokus. En polis stod och tittade avvaktande en stund innan han gick fram till mig, jaha tänkte jag, nu blir jag ivägskickad. Men nu är vi i vänliga Japan, då säger poliserna försynt; Please, have a seat, och bugar!

På tal om poliser här i Japan så berättade Ola om en händelse förra veckan. Utanför kontoret hade en polisbil stoppat en personbil efter att använt megafon eller högtalare av något slag. Olas kollega Jens hade missat vad som hände och anslöt till gänget vid fönstret. Ola berättade att Polisen ropat ; stop the car! Då rättade en japansk kollega Ola och sa; nej, polisen sa Please stop the car

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0